Kan kärlek dö??

Kan kärlek dö?
eller går den bara vidare?
jag undrar..
den kärlek som har inom mig kan inte bara försvinna.
om jag dör, dör den med mig?
Tänker tillbaka till en fjortonårig Linnea okrossad och orädd.    
Jag älskade med varenda liten del av min kropp
Älskade som bara en tonåring kan..
resultatet av denna rena och orädda kärlek vart ett litet liv som fick namnet Sabina.
Sabina gjord på den renaste men sköraste kärlek!
Är sabina fylld men kärleken som jag kände då?
så ren och orädd men ack så skör.


från då till nu, har jag älskat i mellan det?
Det är klart jag älskat! men vad för kärlek har det varit?
jag tror att kärlek inte kan vara äkta om man inte lärt sig att älska sig själv.
kanske denna resa mellan Sabinas pappa och till min Jens har varit nödvändig för att lära mig att kärleken är rå och hård fylld med ånger och hat men ljuv och lätt, livlig och underbar.
För mig är kärlek en dum och blind dårskap.
men konstigt är nog att jag älskar att älska..
Kanske är det jens som lärt mig att älska igen. 
kanske är det han som lärt mig att älska mig själv.
men om Sabina är fylld med kärleken jag kände då,
är Isabella då fylld med kärleken jag har för jens?
Isabella gjord på totalt förtroende, och förståelse och en livslång vänskap.

Sabina och Isabella mina två bevis på att kärlek aldrig dör..

Min

DU är min bara bara min
så självisk är jag...

Panik ångest.

Då och då får jag mina dippar oftast kommer dom när jag tycker livet går bra, kanske för att jag tror att jag inte ska få vara lycklig.

Just idag är en sådan dag.

Har haft det jätte bra på jobbet och lärt mig massor, känner att jag kan börja öppna mitt skal lite för dom jag jobbar med. Känner att livet liksom är här och nu, att jobbet blir en liten bit av mig. och att mina älskade barn har en trygg och bra miljö att växa upp i. Jens han är så där bra som han alltid är, Ja livet känns så där bra... sitter själv med lilla bella sovandes brevid mig och njuter av mitt fina liv.

DÅ, JUST DÅ KOMMER DET.

Som en käft smäll

jag blir yr illamående och hjärtat slår så fort att jag tror det ska hoppa ur kroppen på mig...

PANIK ÅNGEST!!

Jag ser ALLT och känner ALLT som varit. vill bara skrika rakt ut men får inte fram ett ljud.

Jag ser pappa, jag ser mamma, jag ser min älskade syskon.jag hör skott. jag ser smärtan och känner händer som inte är min älskades på min kropp.. vill bara spy. ångest ångest ÅNGEST!!

Jag försöker andas och fokusera fokusera fokusera. jag fokuserar på lilla bella som ligger och snusar. hittar sakta tillbaka till rummet jag är i. erkänner för mig själv att det är ångest.

och genast släpper det värsta. att erkänna är för mig viktigt. erkänna allt som varit dom vidriga händerna och dom jobbiga minnena rädslan av att någon jag älskar blivit skjuten eller slagen.

Sitter stilla och tyst och tvingar mig själv att våga må bra igen och sakta kommer känsla tillbaka om hur bra jag har det hur lycklig jag faktiskt är trots allt...

Jag gräver inte ner mig längre som jag gjorde förr.

jag försöker istället gå vidare för jag älskar livet.

jag älskar att leka med mina barn

jag älskar att vakna på jens arm varje dag

jag älskar att sitta mitt på sjön med min pappa och fiska

jag älskar att skvallra och skratta med min mamma

jag älskar att reta gallfeber på mina syskon och ständigt tävla om vem som kommer längst

jag älskar mig själv....

Till min älskade Sabina

jag har en dotter som med storm steg närmar sig tonåren, vilket jag oftast tycker är väldigt roligt

det är kul att se henne sakta men säkert lära sig vad hon vill, vad hon tycker och vad hon känner.

att hon har egna åsikter om saker utan att lyssnat på någon annan.

som dom flesta vet så fick jag henne när jag själv bara var en tonåring, jag fick ofta höra att mitt liv inte skulle bli så lätt och att jag skulle tänka på barnet

att jag skulle fundera på om jag inte skulle skaffa mer hjälp eller bo hos någon vuxen.

jag har alltid tagit min dotter i första hand, jag har kämpat och gråtit, känt mig fruktansvärt ensam och rädd för att inte göra rätt.

en gång trodde jag att hennes pappa och jag skulle vara förevigt och jag älskade honom med hela mitt tonårshjärta,

han och jag valde tillsammans att behålla det lilla liv som växte i mig.

det beslutet har jag aldrig ångrat.

även om hennes pappa inte har varit där under den mesta tiden av hennes liv

så är jag glad att det är just han som är pappa till henne,

och att han håller på att bygga upp ett bra liv med sin goa flickvän och med våran underbara dotter,

det är inte lätt att ta tag i ett liv som varit så trasigt,

Hatten av till dig!

våra tjej lär sig att det aldrig är försent att vända på allt.

jag ser på min tjej och ler,

det är nu som det börjar visa sig att jag kanske inte gjort ett så dåligt jobb som alla sa att jag skulle göra.

jag har en underbar tjej som är en av dom finaste och smartaste och starkaste av alla.

hon vet att man själv väljer hur livet ska bli

och hon vet hur man reser sig efter man ramlat hårt.

och hon vet hur viktigt det är med familj och vänner

kan inte beskriva hur stolt jag är över henne!

Att älska till döds

Jag önskar ni kunde leva ett bättre liv,

jag önskar att ni kunde inse att ni älskar varann till döds.

Var en man och släpp taget.

sluta tycka att livet är världelös ta vara på varenda sekund du får.

Njut av varje sten som ligger på din väg!

Bli en kvinna igen och sträck på dig.

Du är vacker och stark.

försök att minnas allt du kan och har gjort.

Lev ett liv i lugn igen

Varje dag tänker jag på er,

Undrar om det är i dag det rasar.

Om det är idag jag måste plocka upp bitarna av era trasiga liv.

Jag är här, jag är alltid här för er båda

men snart når jag er inte längre.

jag har ett speciellt band till er båda

och älskar att prata och filosofera med er

hitta lösningar på problem som inte finns..

Ni håller varandras snara och ni drar åt var sitt håll,

sakta sakta stryper ni den ni älskar.

Er kärlek gör illa fler än er själva,

er kärlek lämnar stora svarta orosmoln över alla dom som ni älska och som älskar er....

Jag lägger ner mitt huvud på kudden,

jag är så där trött som bara en småbarn förälder kan vara.

tankarna om morgondagen är redan i mitt huvud.

i morgon måste jag boka en tid i tvättstugan och städa köket.

känner att jag skulle behöva en dag för mig själv.

bara en dag.

jag skulle nog sätta mig vid storsjön och tömma huvudet.

kanske till och med gråta lite i min ensamhet,

bara för att lätta på trycket lite.

just i kväll är jag faktiskt ensam

Jens är på fest i Näsåker. och kommer inte hem förren i morgon.

Barnen är hos mig men dom sover,

så jag passar på att njuta nu när barnen äntligen har somnat,

önskar bara att jag inte är så trött så jag kunde få något gjort.

nu måste jag sova det är ju en dag imorgon oxå.

Bella tycker om att väcka sin mamma med en stank av överfylld bajsblöja.

så godnatt världen nu ska mamma sova...

lära känna mig själv?

Just nu vill jag bara springa bort, är så nervös att jag kräks.

har fruktansvärt svårt att tänka på något annat en operationen.

kanske är det jag som är fjantig.

jag är inte rädd för att jag ska dö på operations bordet.

Mer om vad som jag kommer att känna när jag vaknat.

kan bara föreställa mig smärtan som jag kommer att ha i halsen,

dom kommer ju att skära upp framifrån..

smärtan jag har just nu är jag ju van vid,

men jag är fruktansvärt nyfiken på vem jag är utan smärta??

det ska bli väldigt roligt att lära känna mig själv igen :)