onsdag 6 april 2011

operation

För ett tag sedan fick jag reda på att smärtan jag har i armen och nacken beror på ett diskbråk, och att det nu kommer att bli operation.. Sjukt vad jag blev glad över att faktiskt få en diagnos efter flera år av smärta. Så nu är jag ståendes i kö för att bli lagad. Det känns bra men jag är väldigt nervös. Tydligen så är det en ganska stor operation, tänk om något går fel! Tänk om det sista minnet jag får är att ligga på sjukhuset i operations kläder i en kall sal att säga hej då till mina barn och min man och säga att vi syns snart. sen blir allt svart... Eller att jag vaknar upp och inte kan röra mina armar eller ben.. Nej fy vad jag är nervös! Så sjukt mycket tankar som poppar upp i skallen på mig Varenda sekund som jag inte sysselsätter min huvud så tänker jag på hur det kommer att bli och kännas. Dom går in fram på halsen och tar bort den trasiga disken för att sedan bygga en ny av ett ben från min höft. låter ju jätte läskigt.. Nej jag måste tänka på annat för att inte bli tokig Som att Sabina har lärt sig att åka slalom ordentligt nu :) eller att lilla Bella kan sitta :) och på min älskade jens som alltid är där för mig livet känns bra när jag tänker på dom..

2 kommentarer:

  1. Fina Linnea,
    Du är så stark! Bra att du tagit ett beslut också, det är inte alltid så lätt och jag har förståelse för din oro. Det är alltid jobbigt att kasta sig in i saker som man själv inte har full kontroll över. Du kommer ju att behöva lita på vårdpersonalen, och det ska du göra. Du måste komma ihåg att de är därför de är där. De som kommer att utföra operationen är så klart väldigt kompetenta och du ska se att de kommer att ge dig den bästa vården de kan. Jag hoppas att du får en tid snart så att du kan bli av med smärtan, en gång för alla. Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  2. Tänk istället att allt kommer att gå bra och att du kommer att vakna efter operationen och allt har gått bra och från den dagen börjar ditt nya smärtfria liv. Jag förstår att det inte är lätt att bara sluta oroa dej men försök, du är inte den första dom opererar. Jag är säker på att det kommer att gå galant. Kram på dej

    SvaraRadera