Muren

varje dag jag vaknar så undrar jag om det är i dag det rasar?

eller om jag får en dag till i lycka.

jag undrar varför jag är så rädd att allt ska rasa.

jag har byggt upp mitt liv med en stadig grund den här gången

men ändå så undrar jag om den ska hålla.

jag har byggt en mur runt det jag har.

men kanske är den alltför tjock för att det ska bli bra.

för om muren är för tjock kommer ju inte någon in heller.

kanske blir det mitt fall?

jag önskar att jag inte skulle vara så rädd för att mista allt.

jag vill ju ha kvar allt men ändå vara fri.

jag blir rädd för att jag ska stänga in mig själv

och att själva rädslan i mig förstör.

varför tror jag att jag inte förtjänar att vara lycklig?

varför tror jag att jag alltid gör fel?

jag har blivit bättre på att inte tro att jag gör fel jämt.

och jag jobbar ständigt med att låta mig själv vara lycklig utan att vara rädd..

men när ska jag verkligen tro på att jag är värld lika mycket som alla andra?

jag är så otroligt glad att jag träffade jens som gav mig chansen att börja

ta tag med mig själv,

han berättar varje dag för mig att jag är lika mycket värd som alla andra

att jag kan allt,

bara jag vill och tror på mig själv.

jag har kommit långt med mig själv sen jag träffa han,

och jag vill tro på mig själv.

jag som sagt kommit långt, men har långt kvar.

och allt skulle bli så mycket lättare om jag inte var så rädd.

om jag bara kunde få bort rädslan...