Kan kärlek dö??

Kan kärlek dö?
eller går den bara vidare?
jag undrar..
den kärlek som har inom mig kan inte bara försvinna.
om jag dör, dör den med mig?
Tänker tillbaka till en fjortonårig Linnea okrossad och orädd.    
Jag älskade med varenda liten del av min kropp
Älskade som bara en tonåring kan..
resultatet av denna rena och orädda kärlek vart ett litet liv som fick namnet Sabina.
Sabina gjord på den renaste men sköraste kärlek!
Är sabina fylld men kärleken som jag kände då?
så ren och orädd men ack så skör.


från då till nu, har jag älskat i mellan det?
Det är klart jag älskat! men vad för kärlek har det varit?
jag tror att kärlek inte kan vara äkta om man inte lärt sig att älska sig själv.
kanske denna resa mellan Sabinas pappa och till min Jens har varit nödvändig för att lära mig att kärleken är rå och hård fylld med ånger och hat men ljuv och lätt, livlig och underbar.
För mig är kärlek en dum och blind dårskap.
men konstigt är nog att jag älskar att älska..
Kanske är det jens som lärt mig att älska igen. 
kanske är det han som lärt mig att älska mig själv.
men om Sabina är fylld med kärleken jag kände då,
är Isabella då fylld med kärleken jag har för jens?
Isabella gjord på totalt förtroende, och förståelse och en livslång vänskap.

Sabina och Isabella mina två bevis på att kärlek aldrig dör..